har extremt tråkigt. Vad göra? Jo, man klickar in sig på Googles bloggsökfunktion och söker på John Mayer. Easy peasy. Eller så lirar man Oxie på Facebook, funkar också.

Efter en smått crazy helg (inga kommentarer) börjar både huvud och kropp återvända till verkligheten. Sitter och lyssnar på All we ever do is say goodbye med världens bästa John Mayer. Oh, på tal om musik så måste jag tipsa er om en helt fantastisk låt. Fact fiction heter låten och grabben som sjunger heter Mads Langer. Spana in på momangen och bered er på att bli totalt knockade. Bästa jag hört på länge, helt klart.

nej, nu kanske donnan skulle dra sig in i duschen. Känner mig sådär ordentligt fresh i långkalsonger och en mysig, stickad tröja. Bea kommer hit senare, så det vore ju finfint om man kunde vara färdigfixad tills dess. Sen ska vi börja blanda drinkar och förfesta litegranna innan vi drar in mot Kafelino. Är så otroligt laddad, har inte varit ut alls sen i mitten av November någon gång, så nu är jag redo att gå all-in. Om jag bara hade kommit på vad jag ska ha på mig, vilket i vanlig ordning är mitt största problem. Men jag ska nog komma på något, får vi hoppas. Blir iallafall antingen en svart klänning eller ett par jeans med hög midja som inhandlades igår.

Blev en himla trevlig kväll igår, även om TVn strejkade sådär mitt inne i hockeymatchen, så vi fick helt enkelt roa oss med annat istället. Idag ser det ut att bli som så att det blir en runda på stan, får se om jag återvänder hem med nånting. Annars ser det nog bara ut att bli att hänga hemma ikväll med några glas vin, bara ta det lugnt helt enkelt. Imorgon kommer Bea och då ska vi slå klackarna i taket, som man så fint brukar säga. Tror Josse hakar på också. Vilket jag tycker låter som ett recept på en superkväll, vi brukar kunna röja till ordentligt då vi är tillsammans. Och då vi alldeles nyss passerat min 20-årsdag så ska det firas ordentligt, hoppas jag iallafall. Undertecknad är iallafall laddad till tänderna, hoppas att mina girls delar min överpeppighet.

Pretty little liars var faktiskt riktigt bra! Lite Gossip girl-aktigt fast mer spännande, om ni frågar mig. Fast then again, Pretty little liars har ju ingen Nate Archibald. Så det jämnar väl ut sig då, antar jag- PLL har spänningen och GG har de snyggare killarna. Det går ju jämnt ut, liksom.

Kvällens planer är iallafall att åka till min gammelmorbror och kolla hockey, derby står på menyn ikväll mellan Luleå-Skellefteå. Go Luleå, säger jag bara. Sen ska det, som tidigare nämnt, ätas semlor. Herregud, vad jag längtar. Kan hända att det slinker en Oreo-kaka eller två. Livsfarliga kakor det där, speciellt med tanke på deras nätta storlek. Not good. Nej, då jag kommer hem blir det bara att köra hårt.

Nu då jag sett ikapp alla Glee-avsnitt så tänkte jag göra ett försök med Pretty little liars. Så nu har jag Pilot-avsnittet på laddning så får vi se vad den serien går för. Behöver verkligen inte ytterligare en serie att följa, men nöden har ingen lag, som det brukar heta. Tills avsnittet är färdigt att titta på så lyssnar jag på fantastiska Amos Lee och klickar runt hos diverse bloggar. Annars blir det en ganska lugn lördag, ska iväg och kolla på hockey ikväll och sen ska det ätas semlor, som jag har längtat! Fick ett mindre glädjeanfall som innefattade hyperventilering, tefatsstora ögon och hysteriskt pekande då jag såg att semlor nu finns till försäljning lite överallt. Fullt normalt. Och jag som hade big plans med mitt och Johannas nyårslöfte, som det i nuläget går rätt kasst med. Och inte nog med att det redan gick dåligt innan, nu har jag dessutom smakat Oreos. Ni som smakat vet nog vad jag pratar om. De är himmelska. Köpte dessutom en burk med mini-Oreos, och de är hur söta som helst! Stora som en enkrona ungefär och helt ljuvliga.

Din stil i en mening: färgstarkt och lite whimsical med flickiga influenser och mycket färg, blommor och ränder.
Stilförebild: ändras lite då och då- men ständigt återkommande är Lauren Conrad, Whitney Port, modeller off-duty
Vad inspireras du av i vår: folk på stan, modemagasin, The Sartorialist, lookbook.nu
Vad tror du på inför våren: playsuits, fokus på skorna, maxiklänningar
Det bästa basplagget i vår: en playsuit (gärna blommig!) eller en klänning som går att bära både till vardag och fest
Färger i vår: jag är en riktig sucker för rött och rosa, så jag kommer försöka få in fler plagg i garderoben som går i den färgskalan.
En ideal outfit i vår: vardag: korta och lagom tighta jeansshorts, slapp t-shirt, hatt, låga Converse. fest: mönstrade, lite slappa byxor (gärna med lite färg eller leopard-inslag), vitt eller svart linne, clutch, höga heels.
Skor eller väska: skor all the way
Do's and don'ts: do våga tänja på gränserna- think outside the box. Don't tvinga inte på dig något du inte känner dig bekväm i.
Ditt senaste köp: en randig tröja på H&M med detaljer på axlarna.
Tre saker på vårens önskelista: blommig playsuit, låga Converse i olika färger och en lagom rymlig väska som både har handtag och axelrem. Helst i svart, äkta läder eller läderimitation spelar ingen roll.

Vaknade ganska nyligt, tidigare än planerat, då jag fick ett telefonsamtal. Måste till Boden en sväng, ska på någon slags introduktion, som dock ej är jobbrelaterad (tyvärr). Så nu blir det en snabb frukost och sen en snabbdusch innan jag tar bussen. Bör väl vara tillbaka på eftermiddagen någon gång.

Det har blivit lite glest på uppdateringsfronten idag, har känt mig lite halvdålig och allmänt inspirationslös, och då har det känts ganska pointless att uppdatera. Istället har jag ägnat mig åt att städa, baka litegrann och bara såsa runt. Lyssnat på lite musik och avverkat ytterligare ett Glee-avsnitt, snart har jag tagit mig igenom det som hittills visats i USA av säsong 2, skönt att komma ikapp.

Den är färdig, spellistan som jag utlovat. Den är långt ifrån fullständig, men sammanfattar ändå ganska bra vad jag lyssnar på just nu. Här hittar ni den.

Och jag tar mer än gärna emot tips på band, låtar och artister, so bring 'em in!

Tänkte precis göra ett inlägg om hur tråkigt jag har just nu. Tills jag såg att Matthew Gray Gubler har Twitter. Herregud, min kväll är gjord. Dog ju lite då jag såg denna. Om John Mayer av någon anledning skulle vara upptagen då det börjar vankas giftermål för denna dam så är Matthew Gray Gubler alldeles utmärkt material.

Jag menar, vem smälter inte av detta?

---

 

Blev uppriktigt sagt chockad då jag såg att jag glömt en sak. Eller glömt är väl fel ord att använda egentligen, men det är det mest passande iallafall. Som jag, insåg jag nyss, inte tidigare nämnt (chockerande) så har jag en liten förkärlek för den amerikanska musikern John Mayer. Och där hade vi väl the understatement of the year. Istället är det väl snarare så att jag varit ett enormt fan i 10 år, från första gången jag hörde Your body is a wonderland tills nu, och det har knappast avtagit- snarare tvärtom. John Mayer är en sån där artist som på något fantastiskt och mycket märkligt sätt lyckas skriva låtar som nästan perfekt passar in i mitt liv, de lyckas alltid komma vid precis rätt tidpunkt. På rak arm så kan jag inte komma på en enda artist som lyckats med det, åtminstone inte i mitt fall. Wheel, Daughters, Vultures, The heart of life, Gravity, Heartbreak warfare, Stop this train, Half of my heart, Perfectly lonely, Edge of desire, Friends, lovers or nothing, War of my life för att bara nämna en bråkdel. Det finns så mycket i hans texter som jag kan relatera till och förstå, som att vi går igenom samma saker i livet. Ja, som att vi förstår varandra helt enkelt. Observera att föregående mening lät bättre och betydligt mindre cheesy i mitt huvud. Men så är det. Tyvärr är hans Skandinavienbesök inte alltför vanliga, och då jag via ett nyhetsbrev fick veta att han skulle göra en konsert i Köpenhamn den 31 Maj trodde jag att jag skulle svimma. Blinkade några gånger. Japp, det stod kvar. Gnuggade ögonen några gånger (det var trots allt sent på kvällen). Men nej, där stod det:

We are also excited to announce the first two dates of the upcoming 2010 European Tour:
5/31 Copenhagen, DK
6/2 Amsterdam, NL

Och ja, jag hade fortfarande kvar det där mejlet, töntig som jag är. Dessvärre sålde biljetterna slut snabbare än du hinner säga 'slutsålt' och, givetvis, innan jag hann lägga vantar några biljetter. Besvikelsen var helt enorm. Men kort därefter dök ytterligare ett mejl upp i min inbox, som löd:

After a great first run of the Battle Studies 2010 World Tour in Europe this month, we're excited to announce the addition of 4 shows in the UK this spring. We are also pleased to announce that after much demand, a second night has been added at both Forum in Copenhagen and London's Wembley Arena! New tour dates for the 2010 Spring Tour through Europe:

May 23rd - Cardiff, UK - Cardiff International Arena
May 24th - Birmingham, UK - LG Arena
May 26th - London, UK - Wembley Arena *SECOND SHOW ADDED*
May 30th - Copenhagen, DK - Forum *SECOND SHOW ADDED*
June 5th - Manchester, UK - Manchester Evening News Arena

(Ja, jag hade kvar det mejlet också)

Några dagar efter min 19-årsdag fick jag beskedet: vi hade två biljetter till John Mayer-konserten den 30 Maj. Har nog aldrig blivit så glad som jag blev då. Nästan 10 års väntan var över - jag skulle få se min absoluta favoritartist live. Påbörjade nedräkningen omgående, och vad som började på tresiffriga dagar blev snabbare än ögat tvåsiffrigt och till slut var vi nere vid enkelsiffriga antalet dagar. Crazy. 27 Maj flög jag ner till Malmö med ett gäng fjärilar i magen. Dagarna flög förbi snabbare än jag någonsin kunnat tro, och plötsligt så var det Söndagen den 30 Maj. Vi tog tåget till Köpenhamn, och under hela resan fick jag anstränga mig för att inte smilbanden skulle dra sig från öra till öra. Det regnade friskt i Köpenhamn, och hade jag varit där av någon annan anledning så hade det sänkt mitt humör till botten, men nu var det i det närmsta omöjligt. Att jag höll på att frysa ihjäl i min skinnjacka glömde jag bort så fort jag kom in i arenan. Humöret var på topp, och det blev bara bättre då jag lyckades få plats ganska långt fram. Förbandet var inte sådär jättebra, och så här i efterhand hade jag hellre velat se Rasmus Seebach som öppnande akt. Klockan blev iallafall 20:45 till slut, och under öronbedövande jubel så äntrade John Mayer scenen och öppnade kvällen med smått otippade Assassin, jag hade väntat mig Heartbreak warfare.

Jag hade inte kunnat be om en bättre setlist, i princip alla låtar jag ville se live fanns med:

Assassin
No Such Thing
Vultures
Waiting on the World to Change
Perfectly Lonely
Stop This Train > My Stupid Mouth > Comfortable > Free Fallin'
Slow Dancing in a Burning Room
Belief
I'm Gonna Find Another You > Friends, Lovers, or Nothing
Who Says
Heartbreak Warfare
Half of My Heart > Don't Stop Believing

Encore:

Why Georgia
Gravity
Bigger Than My Body

Att få höra Free fallin', som tillhör en utav de mer sällsynta låtarna, var ju smått magiskt och hela Forum sjöng med. Det var en fantastisk kväll, och jag lämnade Forum luktandes som en bar med ett strålande humör, en John Mayer-tröja och såklart en fantastisk konsertupplevelse rikare.

Oj, nu blev visst detta inlägg betydligt längre än vad jag tänkt, så jag klipper av där och avslutar med att dela med mig av en helt fantastisk cover som John Mayer gjorde med den otippade duettpartern Keith Urban. Jag var faktiskt skeptisk till en början innan jag hade hört dem tillsammans, men oj så fel jag hade. Smått fantastiskt är väl vad man skulle kalla deras samarbete. Min favorit är deras cover på George Michael-låten Faith som jag lyssnat på otroligt mycket, i nuläget är det den mest spelade låten i min mobiltelefon.

Trots att jag inte bär plagget särskilt ofta har jag ändå en liten förkärlek för klänningar. Vardagliga, festliga, glamourösa, blommiga, prickiga - you name it. Här nedan ser ni en samlingar som jag gärna funnit i min garderob. En salig blandning av godbitar från Lanvin, Valentino, Halston, Paul & Joe, Alice + Olivia, Dorothy Perkins, A.L.C, Mason by Michelle Mason för att bara nämna några. Eller ja, nästan alla faktiskt.

Det här med nudefärger har ju varit på tapeten ett tag nu. Himla snyggt, om ni frågar mig. Både att gå all-in med nudepaletten (fast kom ihåg - mixa nyanser) och att bryta av med någon färg. Speciellt då man hunnit bli lite brun. Så nu har jag slängt ihop ett litet collage med några nudefavoriter jag hittade. Dog litegrann då jag fick syn på Alexander McQueen-klänningen. Hur fin är inte den?! Och Lanvin-baddräkten, även om jag gissar att den är rätt svårburen, men ack så snygg. A.L.C-klänningen är ju också en riktig dröm. På bilden ser ni (klockwise från vänster): klänning; Alexander McQueen, shorts; A.L.C, stickad tröja; Clare Tough, spetstopp; Topshop, baddräkt; Lanvin, klänning; Stella McCartney, klänning; A.L.C, boots; Gianvito Rossi.

Har hade man tänkt ta sig en liten sovmorgon, men icket. Kring 08.30 ringde mobilen, som jag yrvaket svarade. Och ansträngde mig för att inte låta som att jag precis vaknat. Vilket tydligen inte lät så övertygande, för en utav de första frågorna var "du låg väl inte och sov?", varpå jag svarade (i det mest vakna och övertygande tonfall jag kunde frammana) "neeeeeeej, jag har varit vaken ett tag".

Annars blev ju mitt kvällsfika, som råkade utvecklas till en nattmiddag, typ. Men himla gott var det, och min smått vansinniga hunger stillades. Jag slängde ihop potatis- och purjolökssoppa (eller ja, jag värmde utav den vi hade i kylen), 2 ostmackor, en apelsin, ett stort glas juice och såklart en liten "efterrätt". Hoppade dock över mackorna, med motiveringen "vill ju inte vara för mätt då det är dags för efterrätt", som kvällen till ära var snickerskaka och kolasnittar. Som jag inte heller hann äta upp, om man räknar bort en tugga eller två då jag somnade gott. Och vaknade upp ovanpå två mosiga snickerskakor. Det lustiga är att jag inte hittat några chokladfläckar ännu, så jag får väl en trevlig överraskning senare.

Nu har jag iallafall hunnit ta en dusch och slänga in en laddning tvätt i maskinen, så nu ska jag kolla bussar och till sist ska jag faktiskt, bara några dagar senare än tänkt, jobba på CVt så att det är gjort.

Nej, nu ska jag göra kväll tror jag! Först måste jag dock förtära något, är helt crazy hungrig. Som vanligt, med andra ord. Börjar tro att jag har kronisk mask i magen eller något, är ständigt hungrig eller sugen på något. Så ett stort glass apelsinjuice (typ den bästa drycken jag vet) och vad jag nu kan tänkas hitta att äta till, sen ska jag sträcka ut mig i sängen under två täcken. Mitt rum är otroligt kallt, så ett täcke är helt enkelt inte nog. Notera att jag dessutom sovit i en stickad tjocktröja. Kallt, var ordet. Ska dock inte sova direkt, är inte särskilt trött. Blir nog att lyssna på musik och gräva fram någon bra bok. På tal om bra bok, om det är något jag stör mig på så är det då folk säger "en god bok". Kanske ett utav de fulaste, mest ologiska sakerna att kalla en bok. God? Ja, papper och bläck smakar säkert förträffligt. Nej, är boken bra, eller bättre än bra, så heter det en bra bok. End of story. Är boken dålig så heter det en dålig bok, inte en äcklig bok. Så, nu var det uträtt, då kan jag gå och lägga mig med gott samvete. adios!

eh, ja, hur länge höll min lilla 'paus' i sig? Kanske 40 min? Och då, bör tilläggas, såg jag aldrig klart Glee avsnittet. Fast jag har faktiskt ett annat på laddning just nu. Det andra var, om ärligheten ska fram, lite tråkigt. Det kan jag se på TV ifall det skulle dyka upp någon gång.

Ryan Shaw - We got love

nej, nu ska jag ta en liten paus från collage-skapandet. Roligt, men ack så ansträngande att leta fram allt. Underhåller mig de kommande 40 minterna med att se Glee-avsnittet The Rocky Horror Glee Show. Har hunnit se sisådär 2 minuter, men so far, so good. Ser minst sagt lovande ut!

Ytterligare en outfit. Ja, jag har en tråkig kväll. Det var antingen att se Idrottsgalan (gäsp), se Toy Story 3 (och det kanske är nu jag ska nämna att jag fyller 20 om 9 dagar?) på den i det närmaste antika DVD-spelaren eller detta.

Denna outfit hade jag kunnat bära på en flight (fast kanske ingen lång en, men Stockholm-Malmö är väl ett lagomt avstånd) eller under en shoppingtur. Älskar skinntighthtsen från Balmain, och skorna från H&M gör sig bra till dem till vardags. Låga Converse kan också funka. Till fest är det edgy heels, helst svarta, som gäller. Upptill ser ni en kofta/poncho från Marilyn Moon. Nog ser den väl allt mysig ut? Och modellen är ju skitsnygg. Och för att toppa detta så har jag satt dit en väska från Juicy Couture, gillar brytningen mellan de glamourösa paljetterna, den vardagliga koftan och de rockiga tightsen. En bra mix utan att något sticker ut för mycket.

De bästa plaggen är ju de som funkar till både fest och vardag. Här ser ni en ganska basic, blå klänning i basen. Har valt att använda svarta och guldiga accessoarer till både fest och vardag. Till vardags blir det guldiga Loeffler Randall-sandaler, svart Marc by Marc Jacobs-väska och klassiska Ray-Ban Aviators. Till fest guldiga klackar från BCBG, clutch från Alexander McQueen och örhängen från Anna Beck. Klänningen kommer från Miss Selfridge.

tjo och tjim, nu börjar det hända grejer i statistiken, himla trevligt måste jag säga! Får väl lov att säga hej till alla som kikat in, vilka ni nu är (detta är alltså en diskret hint att ni gärna får pallra er till kommentatorfältet och lämna fotspår efter er). Jag håller - i vanlig ordning - på att pyssla ihop med ett collage på Polyvore. Ja, det är ungefär så spännande min kväll är. Och nej, jag har inte fått tummen ur arslet och skrivit CVt ännu. Duktiga, duktiga jag.

Nu ska jag återgå till collaget, återkommer med resultatet senare!

Sara Bareilles - Gravity

Måste bara tipsa om en helball grej. Förmodligen så är jag inte ensam om att rådigga Kate Bosworths klädstil, och nu har donnan tillsammans med bästa vännen, Cher Coulter, gett sig in i smyckesbranschen. Och deras koncept är hur ballt som helst. Man registrerar sig på http://www.jewelmint.com, det är helt gratis och tar typ 5 sekunder. Sedan gör man ett test där man svarar på ca 10 frågor gällande ens personliga stil och smak. Då testet är färdigt sammanställs ens svar och fram får man fyra förslag som de tror man gillar. Jag gillade alla fyra smycken som dök upp i mitt showroom, som det kallas. Dessutom kommer det nya smycken varje månad, och jag tror att de från förra månaden försvinner för att lämna plats åt de nya, men jag är inte säker. Alla smycken kostar $29.90 om man handlar via hemsidan, annars ligger priserna kring $100, vilket alltså innebär att det är 70% billigare på nätet, helt ok! Fraktfritt är det dessutom, men jag misstänker att detta bara gäller inom USA.

Och detta är väl vad jag skulle kunna bära på en casual promenad en varm sommardag i New York. Älskar de rosa skorna och väskan i samma nyans, som adderar en välbehövd färgklick till en annars ganska monokrom outfit. Noterade också att, bortsett från väskan, detta är min första outfit där inte allt går på $100+. Tröjan, som kommer från Splendid, kostar ca 485 kr, shortsen från Topshop går loss på kring 435 kr, skorna kostar kring 170 kr (jag upprepar, ETTHUNDRASJUTTIO SVENSKA KRONOR). Armbandet, som kommer från det formidabla märket Disney Couture (alla deras smycken är baserade på olika klassiska och nya Disneyfilmer) och solglasögonen är Aviators från klassiska Ray-Ban och för de får du langa fram ca 600 kr för. Notera att alla priser är "direktöversatta" från USD, så jag är medveten om att ett par Converse, låga eller höga, inte kostar 170 kronor, eller att ett par Ray-Ban går loss på 600 kr.

Låt oss spola tillbaka tiden 18 dagar. Nyårsafton. Ponera att jag inte hade suttit framför TVn iklädd pyjamas och kalasat på alla de onyttigheter jag kunde hitta i kylskåpet/skafferiet och tittat på en rafflande spännande JVM-match mellan Sverige och Kanada, som våra landsmän vann i straffar. Sudda den otroligt tragiska bilden från hjärnan och föreställ er istället att jag skulle ut och party like a rockstar. Om jag hade gjort det så hade jag kunnat vara klädd så här. Om jag hade varit lite rikare, vill säga. Älskar paljetterna, kjolens pudriga färg och den fina rosetten och så det rosa läppstiftet och skorna i en matchande nyans som färgklick, ett neutralt nagellack och så en tjusig Marc by Marc Jacobs-väska. Jodå, det hade jag lätt kunnat knata runt i.

Måste ju passa på att komma ikapp lite i Glee, jobbigt att de ändrat så att det nu sänds på TV400, en kanal vi givetvis inte har, istället för TV4 som det var tidigare. Men då kan man ju tacka högre makter för internet. Är just nu inne på avsnitt #4 som heter Duets, och som man kanske förstår så gör dem duetter i detta avsnitt. Kikar just nu på då Sam Evans/Chord Overstreet och Quinn Fabray/Dianna Agron kör Lucky som i vanliga fall görs av Jason Mraz och Colbie Caillat. Finfin duett, både originalet och covern, och Sam och Quinn är söta ihop. Är dock inte helt överförtjust i Sams blonda pottfrisyr, men de kanske gör något åt den längre fram. Fingers crossed.

Insåg nyss att jag än en gång lyckats gå hela dagen utan att äta något, om man räknar bort glassen. Gissa om jag är hungrig just nu?! Har hört rykten om att det blir palt till middag, inte mig emot! Trots att vi lyckats klämma in tre eller fyra paltmiddagar, plus någon enstaka lunch, där i Malmö. Men vad gör det? Palt är ju trots allt king.

Har ett godissug som är out of this world just nu. Alltså jag tror inte ni förstår, jag såg en bild på en godisskål fylld av en massa godis, sura, syrliga, choklad- ja, typ allt jag gillar. Trodde jag skulle börja gråta. Och klantarslet, också känt som jag själv, har såklart lyckats packa plånboken i den andra väskan, så jag är utan cash. Och bankkortet är ju av och jag har inte hunnit (läs: orkat) gå in på banken och fixa ett nytt. Åh, vilka i-landsproblem man kan ha alltså. Lyckligtvis bakade jag ju både igår och i förrgår, så jag har både snickerskakor och kolasnittar. Sen har jag ju min glass, och jag såg minsann en hel ask med mörk choklad. Ost och kex är jag också sugen på. Och nog har vi ost i kylen alltid. Då är det bara att hoppas att vi har vanliga Digestivekex, de sockerfria smakar, på ren svenska, bajs. Ingen höjdare alls. Såg att någon skrev något i stil med "är det någon som bestämt att allt onyttigt ska vara gott eller är det bara ett lustigt sammanträffande?". Kan ju inte annat än hålla med. Det känns lite som dagarna då det ser lite halvrisky ut, som att det kan bli regn, men man struntar i ta med paraplyet, och så börjar det spöregna. Som den där gången i Malmö då jag, faster och kusin var i parken och skulle gå hem och helt plötsligt så öppnar sig himlen och typ allt regn som inte kommit på flera veckor kom på en endaste gång. Jag fick stå över badkaret och krama vatten ur håret och min tröja. Notera att det är knappt 5 minuters promenad från parken och vi hade hunnit ungefär halvvägs. Kändes väldigt amerikanskt, ni vet som det blir i filmer, det börjar ösregna sådär mycket så att de blir sjöblöta på två sekunder. Enda skillnaden var väl att de inte brukar försöka lära sina 5-åriga kusiner att cykla, utan det brukar snarare en rejäl make-outsession istället. Finns ju många klassiska "hångel-i-regnet-scener" (eller så klassiska är de väl kanske inte, men jag minns dem iallafall) kysscenen i första Spiderman-filmen då han hänger uppochned, slutet i A cinderella story, scenen i OC säsong 2 då Seth ska fixa TVn (iklädd en Spidermanmask, av någon anledning), fastnar i någon sladd, ramlar och hänger uppochned (låter det bekant? Hehe) och scenen i One tree hill i säsong 1 då Nathan och Haley står utanför ett hus i ösregnet. Minns inte riktigt vad som hände, men jag vill få det till att dem bråkar. Och avslutar såklart med en passionerad kyss. Funkar alltid i Tinseltown.

Precis lika mycket som jag är en sucker för romantik så är jag också en riktig sucker för bröllop. Har länge haft en ganska klar bild på hur min klänning ska se ut och hur jag vill att brudtärnorna ska se ut. Vill att min klänning ska vara ganska rak och enkel, utan några större utsvävningar. Av någon anledning föreställer jag mig alltid att jag ska ha en mellanbrun hårfärg á la Alessandra Ambrosio i en enkel uppsättning, gärna där det är någon form av flätor inblandade. Enkelt och snyggt. Bröllopet ska helst äga rum utomhus (taskigt att jag satt högklackat på tärnorna, haha) i solnedgång i en stor, frodig trädgård med många gäster. Mina brudtärnor ska ha röda klänningar, fast inte i samma modell, då de jag har i åtanke som brudtärnor har helt olika kroppstyp vore det ju bara otroligt korkat att låta dem alla bära samma klänningsmodell som kanske klär en utav dem. Brudtärnornas frisyrer har jag inte reflekterat över, men nu då tanken dök upp i mitt huvud fick jag en bild av stora, lösa lockar som hunnit bli lite raka så det är sådär perfekt vågigt som är uppsatta i en half up/half down-frisyr med några slingor flätats och dragits bak och fästs med hårnålar. Som ni märker har jag en ganska klar bild av mitt bröllop, haha. Älskar klänningarna, speciellt bröllopsklänningen. Nästan så mycket att jag skulle kunna gifta mig nu på störten. Tärnornas klänningar är också underbara, och jag hade gärna velat ha... alla tre, faktiskt. Kanske speciellt den längst till vänster och den i mitten (för övrigt så är det en Acne-klänning). Den till höger hade ju inte varit fel heller, men då hade jag velat korta av den typ 2dm, inbillar mig att den där går till knäna i verkligheten.

tjenis! Fick mig äntligen en redig sovmorgon, 10.30 rullade jag ur sängen. Hittade inget som jag var sugen på till frukost, så jag tog mig en titt i frysen istället. Och jovisst, där fanns vad jag letade efter. Serafino pistage- och vaniljglass med körsbärssås (trodde hela tiden att det var jordgubbssås, men jag läste på burken en gång, och då visade det sig vara körsbär). Iallafall, sjukt god glass så ni förstår inte. Bör väl tilläggas att jag i vanliga fall inte ens äter nötter. Eller ja, det finns vissa undantag. Tyvärr är alla onyttiga, men jag inbillar mig att nötterna gör det lite nyttigare. Det mesta som involverar jordnötssmör brukar funka, M&M peanut är ju helt underbara och så har vi ju då glassarnas glass. Ja, det är nästan så att mina favoritherrar Ben och Jerry får dela med sig av förstaplaceringen, denna är fan inte nådig alltså. Har dock svårt att bestämma vilken som är godast, nyss nämnda pistage/vanilj-variant eller den med choklad- och mintglass med chokladsås, som minsann inte går av för hackor den heller. Tror nog att det blir en tredelad förstaplats- Ben & Jerry's Half-baked som än så länge är en klar, ohotad favorit bland B&J-smakerna, och så mina Serafino-älsklingar förstås. Diskuterade detta med glass med Johanna under min Malmövistelse. Vi var båda överens att glass slår det mesta, till och med godis många gånger.

Kom i säng relativt sent, allt för att försöka frammana en liten sovmorgon, och då jag landade i sängen var jag inte ens det minsta trött. Så vad gör man? Jo, man plockar fram en bok och läser, såklart. En sådär fin och romantisk bok med ett lyckligt slut, precis som det ska vara. Vad den hette har jag hunnit glömma. Typiskt mig. Slukar det mesta som involverar romantik; böcker, filmer, tv-serier, ja, you name it. Rådiggar skiten, helt enkelt. Om "skit" nu är vad man skulle kalla romantik. Är en otrolig sucker för allt vad romantik heter, kanske mest för att jag själv är smått värdelös i ämnet.

Åh, ni skulle bara veta hur många gånger jag ångrat valet av bloggnamn. Mestadels för att jag haft enorma problem att komma ihåg det. Men nu börjar det faktiskt fastna! Jag är lite utav en språknörd, och ett utav toppspråken på listan över språk som jag vill lära mig är italienska. Otroligt vackert språk, och jag inbillar mig att italienare är sådär härligt spontana och romantiska. Min förkärlek på italienska började lite smått då jag såg filmen Mona Lisas leende och sedan har det bara spårat vidare. Sedan var det ju lite italienska inslängt i boken Sista sommaren (med dig) av Ann Brashares som jag älskar (vilket påminner mig, jag ska ta och läsa den då jag kommer hem!), otroligt fint. Och sen kom ju då the Big bang, så att säga. Eat, pray, love. Älskar boken, och att läsa den utan att bli sugen på mat (i synnerhet italiensk), att åka till italien och lära sig språket är i det närmaste en omöjlighet.

Herregud, jag är numera så närapå ohälsosamt sugen på USA och au pair-jobbet. Det finns helt enkelt inte ord för hur mycket jag verkligen vill göra det här. Vilket, enligt mig, är en ganska stor anledning till att jag bör åka, utöver de orsaker jag haft från första början. Att jag inte ens tvekat en endaste nanosekund (det vill säga en miljarddel av en sekund) är väl också ett ganska bra tecken. Nej hörni, detta ska fan bli av!

Nu sitter jag och har en otrolig beslutsångest- ska jag gå och ta ett glas juice innan jag knatar till sängs (är egentligen inte ens trött) eller göra några försök att trötta ut mig själv lite ytterligare?

Imorgon ska jag iallafall ta tag i det jag tänkt göra hela helgen: skriva CV och personligt brev. Har skjutit upp det av den enkla anledningen att jag inte gillar att skriva någotdera. Mest för att det är så otroligt ångestframkallande, tänk om jag öser på för mycket så att arbetsgivaren blir jääääättebesviken och ger mig sparken? Eller tänk om jag verkar helt superdålig så att de inte ens vill anställa mig? The horror, the horror. Men med lite tips från människans bästa vän ska det nog gå bra. Och nu får då faktiskt vovven maka lite plats åt Google, som minsann också förtjänar att kallas människans bästa vän. För erkänn, hur många gånger har du inte blivit räddad ur alla de möjliga situationer tack vare Google? Just precis. Och på tal om hundar, så saknar jag systerns hund, Lyra, alldeles förträffligt mycket. Ska minsann klämma in en liten träff med tösen någon gång i veckan. Ja, Amanda får ju såklart också vara med, hehe. 

Utöver lillasyster är det ju en himla massa annat folk som jag ska hinna träffa nu då man minsann befinner sig i Norrland (eller Sverige, som vissa kallar det) för första gången sen förra året. Oj, så gammalt skämt, men ack så välanvänt inom familjen Lindgren. Och ja, vi tycker att det är roligt. Men iallafall, so much people, so little time. Fast ja, sååå lite tid är det ju faktiskt inte. Och snart fyller jag ju år, och då får jag ställa till med ett ordentligt födelsedagsfika i vanlig ordning. Brukar ju vara himla trevligt, så varför inte fortsätta en hittills mycket fin och trevlig tradition?

IH, borstade nyss tänderna så nu är det helt kallt då jag andas. Sådär lagomt obehagligt, men det börjar gå över nu. Då jag stod där med tandborsten i munnen blev jag påmind om något jag helst hade låtit vara bortglömt tills vidare: jag har tandläkartid på torsdag. Hu. Har ingen aning om vilken tid, som vanligt, men då har ju folktandvården sett till och bli moderna så nu får man ett SMS i mobilen dagen innan, perfekt för virrpinnar som jag själv. Bara för att jävlas har dem säkert gett mig en tid typ mitt i natten (före 9, på ren svenska), vilket ständigt förvånar mig, har varit försenad dit nu 2 gånger på rad, man tycker ju att de borde ha upptäckt ett oroväckande monster, men icket. Så länge de får plåga en med att gräva en i munnen så är de väl nöjda. Och samtidigt som jag står där och tänker på tandläkaren kom jag på att jag är helt vansinnigt sugen på nachos med ostsmak och guacamoledip. Bara sådär! Kändes ju passande att just den tanken dök upp mitt ibland tandläkartänkandet, jag har ju inte direkt hållt igen på godiset då jag varit i Malmö. Men hallå, till mitt försvar- det var ju för fasen jul. Ingen jul utan godis, liksom. Fast å andra sidan är väl inte nachos med ostsmak och guacamoledip det värsta man kan sätta i sig.

Fick för mig att Googla på NEEDTOBREATHE alldeles nyss, bara för att se vad de är för lirare, har ju trots allt lyssnat på Signature of Divine sisådär 4341314253453 gånger ikväll. Och what do you know, ett kristet rockband är vad jag suttit och lyssnat på hela kvällen. Inga konstigheter. Har inte ens reflekterat det minsta över texten i låten, har bara nynnat med i den fantastiska och otroligt catchy melodin. Men då jag kollade in texten så var det ju nästan smärtsamt uppenbart. Om man inte förstår vad texten handlar om... Ja, då vet jag inte riktigt vad jag ska säga. Men, bandet är faktiskt riktigt bra, och jag har inget emot religion alls (fast okej, Jehovas och sådana tokigheter står väl inte sådär jättehögt i kurs i min bok) och jag beundrar folk som kan finna ro och tröst i vilken tro de nu tillhör. Hur coolt som helst. Så länge man inte försöker tvinga på mig någon religion så är jag all for it.

Sitter just nu och plöjer ytterligare en au pair-blogg, herregud vad sugen jag blir. Nej, USA till hösten it is. Utan tvekan. Fast innan dess har jag ju en massa andra trevligheter att se fram emot, exempelvis min egen födelsedag som numera bara är 9 dagar bort, Spanienresa i Maj, eventuellt en Göteborgstripp i Juni/Juli någon gång och till sist har vi ju då "the grand finale"- Amerikatt. Himla fint år, huh? Jag är iallafall helt crazy överpepp, nästan lite pinsamt. Men, hellre pepp än depp, liksom. Men åter till bloggen, en lite kul grej är att jag tror att jag lekte med tjejen som skriver då jag var liten. Hennes namn klingar himla bekant och jag tror inte det är ett vanligt efternamn.

Övervägde nyss att ta och lyssna på någon annan låt än Signature of Devine. Men nej, den får fortsätta rulla. Refrängen har liksom fastnat... Och jag menar, att hitta en värdig ersättare bland de 328 (japp, spellistan jag nämnde tidigare har vuxit med 118 låtar. Bara idag. Inga konstigheter där inte) övriga låtarna känns alldeles för jobbigt och tidskrävande.

Men åh så härligt. Har länge försökt komma på ett bra sätt att kunna knåpa ihop tjusiga collage utan att behöva hosta upp ett x antal tusenlappar för Photoshop, som jag med nöd och näppe begriper mig på. Men se där, då dök räddningen upp, i form utav formidabla Polyvore. Fina, fina grejer. Här nedan ser ni det första collaget jag knåpat ihop, allt utom Converse-skorna och iPhonen är från H&M, och det är väl egentligen bara en samling saker jag gärna velat ha just nu.

den där imaginella Spotify-listan har inte tagit sig längre än till idéstadiet, men tills vidare tänkte jag iallafall bjussa på några sköna tunes som rullar friskt i Spottis just nu. enjoy!

NEEDTOBREATHE - Signature of Divine
Ryan Shaw - We got love
Cee Lo Green - Bright lights bigger city
NEEDTOBREATHE - Moving on
Kanye West (feat. Jay Z, Bon Iver, Nicki Minaj, Rick Ross) - Monster
Greyson Chance - Waiting outside the lines
Adele - Make you feel my love
Queen - Bohemian Rhapsody

åh. Dog litegrann då denna goding fastnade i mitt synfält. Dyr, men ack så fin. Förutom byxorna jag visade tidigare så är en shortsdress ett måsteinköp inför Spanien. Färgen är helt fantastisk, älskar de små kavajslagen vid ringningen och att den är precis sådär lagomt slapp. Finns att klicka hem från shopbop.

de här byxorna är så snygga att jag dör några gånger om. H&M levererar som vanligt. De vore helt perfekta till Spanienresan i Maj. Funkar finfint både till vardag och fest. Till vardag skulle jag bära dem med ett slappt linne, antingen vitt eller svart, snygga solisar, föredragsvis av Wayfarer-modell, kanske en liten hatt och så antingen låga Converse eller sandaler på fossingarna. Till fest gäller ungefär samma bas, alltså byxorna och ett slappt linne, fortfarande vitt eller svart, fast skorna är utbytta, nu är det svarta heels som gäller, lite snygga smycken, helst några fabulous ringar och något armband och så en clutch till detta. En slarvig håruppsättning och färgstarka läppar, gärna i någon knallig, rosa nyans. Åh, dör. Finisarna går loss på 199 kr på H&Ms hemsida och säkert i flera butiker, spring och köp!

sådär, en eftermiddagsfika satt som en smäck! Sockerkringlor och nybakta kolasnittar, jo man tackar. Det "nyårslöfte" som jag utformade under min 5-veckorsvisit i Malmö tillsammans med Johanna har väl inte gått sådär smidigt och lätt som jag kanske hade tänkt. Sitter och plöjer au pair-bloggar för fullt och letar ständigt efter nya artister, band eller låtar att lägga till min redan sprängfulla Spotify-lista. I nuläget innehåller den 210 låtar, och den fylls på mest hela tiden. Nåväl, åter till au pair-bloggarna. Det är lite utav en plan, dröm, mål eller vad man nu kan vilja kalla det att åka iväg som au pair innan årets slut. Sedan jag var i 14-årsåldern har jag velat åka till USA. Eller ja, längre än så skulle jag tro, men då jag var 14 var jag väldigt sugen att plugga ett år på high school i USA. Dessvärre är det väldigt dyrt, så den idén hamnade ganska snabbt på hyllan. Men tanken och drömmen har ju såklart alltid funnits i bakhuvudet. Inte nödvändigtvis att plugga på high school, men åtminstone att besöka USA under en längre tid (åker jag iväg som au pair blir det minst ett år). Många som jag nämnt detta för har lite torrt frågat om det inte räcker att åka på semester i några månader. Men det är inte vad det handlar om. Jag vill helt enkelt uppleva landet på amerikanskt vis, om nu det låter logiskt. För lite drygt 2 år sedan var vi i Thailand på semester i 3 veckor. Jag och Johanna blev vänner med två thailändska killar. Vi umgicks med dem på stranden på dagarna, och på kvällarna följde vi med dem på diverse äventyr. Blev allt ifrån thailändskt barnkalas till besök på pyttesmå, jättemysiga barer som jag aldrig annars ens hade tänkt på att besöka. Mycket trevligt var det iallafall, och spännande att få se Thailand och Phuket ur en infödd thailändsk synvinkel, istället för att besöka de klassiska turistställena. Nu hoppas jag kunna göra ungefär detsamma, fast ändå inte, på ännu okänd plats i USA. Enda skillnaden, och en ganska stor sådan dessutom, är väl att främsta syftet med USA är ju att jobba som au pair, även om jag gissar att en hel del nöjen kommer att vävas in där emellanåt. Himla spännande ska det bli iallafall.

Som sagt så har USA varit en dröm för mig väldigt länge, men det var inte förrän i höstas som jag på allvar började fundera på att åka iväg som au pair. Följde med en kompis till arbetsförmedlingen en dag, tror det var sent Augusti, alternativt tidigt September. Medan jag satt och väntade fastnade min blick på en au pair-broschyr som låg på bordet. Stirrade på den i säkert 20 minuter innan jag plockade med mig en hem. Och på den vägen har det väl fortsatt, antar jag. Har inte tvekat en sekund på mitt beslut och jag ser verkligen fram emot hösten, förhoppningsvis ska jag kunna ta mig iväg då.

Nu vore väl en grundlig presentation i sin ordning, eller?

Lystrar under namnet Ida. Åldern är, så att säga, en värdslig sak. Är förtjust i många saker, men det som fångar min uppmärksamhet som mest är musik, mode, film, tv, böcker, hockey, matlagning och bakning för att nämna några saker. Att säga att min musiksmak är blandad är något utav en underdrift. Du hittar nog det mesta i min musikblandning skulle jag tro, med undantag för dansband, opera och de tyngre formerna av hårdrock. Men som sagt- det mesta går att hitta. Har en Spotify-lista i tankarna med en salig blandning av det jag i nuläget lyssnar mest på, måste bara slå slag i saken och skapa den också. Annars ska jag väl beskrivas som en glad och lite lätt flamsig livsnjutare som dansar fram på rosa moln. Nej, riktigt så cheesy ska vi väl inte vara. Men det stämmer ändå rätt bra.

Tv-serier är något utav en hang-up, följer serier av alla de olika slag. Realityserier är ju mer eller mindre livsfarliga, särskilt de som MTV ständigt ploppar fram. Top Model är ju en riktig sköning. Och, musiknörd som jag är, Idol har blivit något utav en tradition. Sen så får vi ju inte glömma Svenska Hollywoodfruar, särskilt med underbara Maria Montazami i spetsen. De andra är jag inte särskilt brydd om. Annars är det Amerikatt för hela slanten- Gossip Girl, Grey's Anatomy, How I met your mother, The Big Bang Theory, One tree hill, Glee och nyförvärvet Criminal Minds, som enligt undertecknad är den bästa kriminalserien som kan ses i dumburken. CSI kan ju slänga sig i väggen och de miljoner brittiska kriminalare som finns till servering är inte riktigt min kopp te. Och ska man prata tv-serier blir det väl en ganska naturlig övergång till film. På den fronten är det lite mer kräset, men till favoriterna räknar jag Moulin Rouge, Nyckeln till frihet, Up in the air, Sweet home Alabama och The Bucket List. Det mesta går hem, även om skräckgenren inte brukar tilltala mig, då jag är av ganska lättskrämd natur.

Så, då har jag bjussat på en kortare sammanfattning av mig själv.

Ja, då var jag alltså tillbaka där det började. Igen. Men vad vore ett nytt år utan lite nystarter, liksom? Återkommer lite senare med en grundligare presentation av mig själv, tills vidare säger jag bara: hej!